Hydroponisk uppdatering

 

Basilikan mår fortfarande prima, är enormt stor och förser vår familj, de utflyttade barnen och alla gäster och kompisgäng med all basilika som behövs. De återstående platserna i den hydroponiska odlingen har stått tomma efter att jag tog bort salladen och koriandern. Men förra helgen tog jag skott från sommarens tomatplantor och stack ner dem i tomma pluppar. Nu håller jag dem fuktiga tills de har fått rötter, och så ska vi se hur det går - om vi får vintertomater. Extra ljus kommer de att behöva, såklart. Tillsvidare mår de bra, i alla fall.

Jag satte ett reservskott i ett glas med vatten, ifall skotten i torvplupparna inte skulle ta sig. Och nu har det skottet fått blommor! Så nu kan jag ju inte slänga det heller. Får nog plantera det också.  

Tallinn 2021

 

Jag fick mitt pass i tid (efter att ha letat en stund efter rätt utlämningsställe i Kampen i Helsingfors), vi kom iväg med båten, åt en sen middag, hittade vårt hotell och stöp i säng. Nästa dag vaknade vi till strålande sol och gav oss ut på promenad genast efter den härliga hotellfrukosten. Vi gick i vackra bostadskvarter

...till Telliskivi, som ju alltid är värt ett besök...

...och kämpade oss sedan upp för trapporna till Toompea för att beundra utsikten. Så trevligt att vara utomlands, promenera i höstsolen och se andra vyer än hemkvarteren.

Vid lunch hade vi redan gått 13 000 steg och ansåg oss vara värda öl och hamburgare på Estonian Burger Factory. Burgarna var bra, om än inte enastående, men bäst av allt var att man fick sitta ifred, i bekväma fåtöljer, utan trängsel - äta och pausa i lugn och ro.  

Sedan promenerade vi vidare, drack eftermiddagskaffe och gick på massage en timme. Alldeles underbart.

Avslappnade i axlarna, trötta i benen och litet vimsiga efter massagen kom vi sedan till härliga Manna la Roosa på en drink - Moscow Mule för min del. 

Vi åt middag på restaurang Moon, som alltid har varit bra, men denna gång kanske bättre än någonsin. Blinierna var en förrätt, men den var så stor att vi var glada att vi hade beställt två förrätter istället för en för- och en huvudrätt. 

För man måste ju ha plats för efterrätten! Pavlova med hallonsorbet och passionsfruktsmousse.

Söndagen var också strålande vacker, och efter frukosten gav vi oss ut igen. Först till Kiek in de kök...

...och sedan till Kumu, för litet kultur. Som vanligt (?) tyckte jag nästan att byggnaden var det mest imponerande.

Men den här installationen, med massor av byster, gillade jag skarpt. Notera måsen, som mittiallt finns  uppe till höger.

På vägen mot båten från Kumu stannade vi för en sen lunch. Vi kollade vad som fanns i närheten, och hamnade på nya bekantskapen iO. Rolig inredning med grön och guldfärgad sammet, tunga guldmöbler, en vit flygel och en videovägg. Och faktiskt mycket god, italiensk mat.

Hem kom vi på söndag kväll, till glada barn och glad hund. Mycket bra helg. 

Det ena och det andra

 

Maken och jag ska åka till Tallinn på veckoslutet (på tu man hand!). Igår fick jag plötsligt en vag minnesbild av tidigare diskussioner om att körkort inte duger som identifikation då man ska över gränsen till Estland - så jag kollade upp det, och jo, man behöver pass eller ID-kort. Därefter letade jag fram mitt pass, och det visade sig att det hade gått ut i mars! 

Man kanske skulle kunna leta upp argument för att pass eller ID inte behövs inom Schengen, och förbereda sig för diskussionen om man skulle råka ut för en slumpmässig koll, men eftersom jag ändå kommer att behöva ett pass förr eller senare (hoppas jag ju) tänkte jag att det är lika bra att försöka fixa det. Det var naturligtvis omöjligt att boka tid, alla passtjänster är ju överbelastade nu, så jag tog mig till polisstationen vid tretiden igår på eftermiddagen. Där kryllade av folk, och på dörren stod det att det är två timmars väntetid - men jag tänkte att jag nu ändå stannar en stund (utanför) och kollar hur snabbt kön rör sig. Och ser man på, fem över fyra (när stället stänger kvart över fyra) var det faktiskt min tur! Och ser man på en gång till, med förhöjd avgift kan man få passet redan nästa dag! Så nu väntar det på mig i Helsingfors, där jag tänkte hämta det i morgon. Vackert så.

För övrigt börjar trattkantarellerna komma nu. Förra söndagen var vi en sväng till lande, och mommo och jag plockade många liter på en knapp timme. På söndag kväll åt vi underbara varma svampsmörgåsar, och idag blir det "massor av svampsås" till vegebiffarna, enligt minstingens önskemål. 

Valpar!

 

Igår fick vi (äntligen) hälsa på valpkullen. Två pojkar, fyra-fem flickor och mamman, som låg lugn men vaksam bredvid och övervakade. Om tre veckor flyttar en av pojkarna hem till oss. Vi valde inte, utan bestämde att ifall uppfödaren märker någon skillnad i pojkarnas lynne tar vi den lugnare och den andra familjen den tuffare. Vår äldre tax är ju försiktig och lugn (för att vara tax).

Det visade sig att pappan till kullen är samma som den äldre taxens pappa - så de är halvsyskon på riktigt! Det är ju skoj.

Miniresa till Aulanko

 

Vi hade bokat en natt på spahotellet i Aulanko under sportlovet, men p.g.a. pandemin och restriktionerna kunde vi inte åka då - och resan sköts fram. Nu var det dags istället, och extra bra var ju att det innebar att också 17-åringen kunde komma med. Hela hela familjen, också de bortflyttade barnen - det är ju extra roligt när alla är med. Vi inledde med frukost i stan och körde sedan mot Tavastehus. Där började vi med att besöka slottet.

Alla systrar!

Som slott betraktat var det ganska litet och faktiskt rätt mysigt. Om man nödvändigtvis måste bo i ett kallt och dragigt stenslott skulle man kanske kunna tänka sig att välja det i Tavastehus.

Konstutställningen var också trevlig att titta på, kanske allra mest det här verket, som var synnerligen väl placerat i det runda försvarstornet.

Efter en sen lunch checkade vi sedan in på hotellet, där vi hade två stora rum bredvid varandra, med fin utsikt mot sjön. I det ena rummet sov maken, tolvåringen och jag (och hunden), i det andra de tre storasystrarna. Vi bytte om med fart och gick till badavdelningen för ett par timmar.

Efter bassängplasket gav vi oss ut i parken/skogen intill, och promenerade en några kilometers omväg till utsiktstornet, som dessvärre var stängt - men utsikten från terrassen under tornet var verkligen inte heller illa.

Trevligt landskap att promenera i...

...med exempel på lämpliga lusthusbyggnader, om man råkar vara en excentrisk miljonär.

Så blev vår middag katastrofalt sen, men vi klarade det med nöd och näppe, och sov sedan gott i manglade hotellakan.

Nästa morgon åt vi hotellfrukost, badade någon timme till och avslutade med ett parti bowling på hotellets bowlingbana innan vi körde hemåt igen. Perfekt miniresa! Och så roligt att tillbringa glad, okomplicerad, obruten tid med hela familjen. 

Kräftor!

 

De två senaste lördagarna har vi ätit kräftor. Den traditionella specialrätten tycker jag på riktigt är god (i motsats till t.ex. nejonögon och gåslever) - och dessutom är det ju så roligt att äta länge, pyssla med maten och sjunga snapsvisor.

Första veckoslutet var vi på lande, med ett par kompisar. Vi promenerade i skogen och plockade svamp, åt i lugn och ro, i många timmar, pratade mycket och gick sedan och lade oss. Väldigt trevlig kväll.

Förra lördagen var vi i stan, och åt kräftor med makens familj. Åtta riktigt vuxna, åtta ny- eller nästanvuxna kusiner och så 12-åringen. Livat, stojigt, enormt högt ljudnivå och jätteroligt. Kräftfester av alla slag är ju så bra - och jag tror att alla är extra taggade på att träffas nu, efter så lång paus, så stämningen automatiskt höjs ännu några snäpp.

Annars är det ganska mycket jobb nu. På den fronten kanske också vädras morgonluft efter den långa nedstängningen. Den här veckan har jag riktiga jobbgrejor - som ska utföras på plats, med flera andra människor närvarande - tre dagar av fem! Kan inte minnas när det skulle ha hänt senast.  

Sensommar? Förhöst?

 

Förra veckoslutet gjorde vi något som inte har varit möjligt på länge, länge - vi åkte på kryssning till Stockholm! Det var så trevligt, och kändes som ett stor händelse efter den långa pausen. I Stockholm hälsade vi på min bror och min moster, och på båten åt vi väl mest :) När man har blivit vaccinerad två gånger (eller är under 15) var procedurerna runt resan inte heller så värst betungande (de kollade snabbt våra vaccinationsbevis när vi kom tillbaka till Finland, inget annat), så allt som allt var det en trevlig och uppiggande upplevelse. För lilla taxen, som för första gången i sitt liv fick tillbringa två nätter utan oss, var det säkert också mycket spännande - men de hade haft det bra tillsammans med min kollega.

På söndagen var vi och plockade majs på ett självplock i närheten. Ganska roligt att se hur de växer och försöka hitta mogna och fina exemplar.

Och så kokade vi dem. En timme efter att de plockades åts de upp, och det var ju supergott. Majsplockningen var barnens fyndiga födelsedagspresent åt maken och minsta systern - tur att också jag fick vara med.

För övrigt har vi jobbat och gått i skola och så. Vi försöker igen äta främst vegetariskt på vardagarna, och jag har ansträngt mig för att hitta bra recept - det gäller ju att middagarna både ska bli goda (så minstingen äter) och mättande (så maken inte äter fem smörgåsar en timme senare). Ganska bra har det gått, faktiskt, med mycket grytor med olika slags grönsaker och linser och massor med kryddor.

Snart ska vi åka ut till lande med maken, tolvåringen och hunden. I morgon kommer ett par kompisar (och en kanin!) på besök, och då ska vi äta kräftor. Blir roligt!