Pentik och Riisin rietas

 

Idag regnade det, så efter morgonmålet styrde vi mot Pentik i Posio, som äldstingen hade bongat på vägen upp och gärna ville besöka. Väggen på fotot var supervacker. Den var gjord som en mosaik av skärvor av Pentikporslin. Det fanns också en mur och bänkar och krukor gjorda i samma teknik - så fint! På området fanns några utställningar, några olika Pentik-butiker och ett café. Trevligt ställe om man råkar vara i trakten, klart värt ett besök.  

Efter Pentik åkte vi till Riisitunturi nationalpark, som låg mitt emellan Posio och Ruka. Den marknadsfördes som "mera fjällaktig" än de andra nationalparkerna i trakten, och det kanske man nog kan hålla med om. 

Vår matsäck idag är nästan värd ett hedersomnämnande. Det var en förgräddad (ogräddad) baguette, som jag klöv och fyllde med färskost, skinka och ost och virade in i folie. Sedan stekte vi paketen över öppen eld tills osten hade smält och baguetten var ljusbrun och frasig. Så gott! 

Vid nästa rastställe, någon kilometer senare, blev det varm vinbärssaft ur termos.

Efter långt vandrande på fjället kom vi fram till en hisnande vacker sträcka över ett kärr. 

Vackra ruskafärger i naturen - och matchande färger på oss.

Så småningom kom vi igen upp på Riisitunturis topp,

och vips hade vi promenerat i 10,7 kilometer (drygt fyra timmar) och var framme vid bilen igen. Litet genomblåsta och aningen kalla, men torra tack vare regnkläderna och mycket nöjda och uppiggade.

Sedermera åt vi blinirester och nu väntar den varma bastun. Jag  misstänker att alla kommer att sova gott i natt också.