Dagens vandring var kanske den mest upplevelserika och spännande hittills. Vi körde upp till Falzarego på 2100 meters höjd och tog sedan linbanan upp till Lagazuoi på 2700 meters höjd. Där såg vi oss omkring, och när det plötsligt började ösregna och hagla sprang vi in på toppstugan och drack kaffe och kakao. När vi hade styrkt oss - och regnet minskat - tog vi oss ner mot grottsystemet, som var första etappen på väg ner mot bilen igen.
Och vilket grottsystem det var! 1100 meters "promenad" inne i vindlande grottor, med telefonlampan som belysning, ofta uthuggna trappor, ofta en vajer som ledstång (lyckligtvis), ofta vatten rinnande längs samma stig som man gick och ibland så lågt så man slog huvudet om man inte var försiktig. Skyltningen var italienskt obefintlig, men tack och lov mötte vi ibland andra vandrare så vi visste att vi var på rätt väg. Bilder inifrån grottan finns inte, där var ju alldeles mörkt så de blev inte bra.
När vi kom ut i det fria igen pausade vi och åt lunch.
Sedan följde ett parti som inte direkt lämpade sig för hönsmammor med barnen med. Men även minstingen tycks nu har blivit så stor att hon förstod vikten av att hålla i sig och gå försiktigt, så ner kom vi utan farosituationer.
Trötta i bakbenen (fast man lär ju få snygg rumpa av att gå neråt) kom vi ner till vår bil igen, ett par-tre timmar efter start.
Nu ösregnar det igen. Perfekt tajming! Vi hann med vår vandring,och nu hinner vi bada litet i poolen innan vi ska äta midsommarmiddag - på en Michelinkrog!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar